Som barn sov han till ljudet av skott och vaknade till hål i fönster och dörr. Efter en barndom på flykt fanns varken eskimåer eller björnar på gatorna i Sverige, som elvaårige Siamand Esmaili förväntade sig. Livet tog en vändning och i dag kan han inte fylla en bucket list. Vad finns att önska när livet är en dröm?

Siamand, eller Sia, som de flesta känner honom, är kurd. Det är viktigt för honom att poängtera. Som nioåring fick han, tillsammans med sin mamma och syskon, fly från den kurdiska delen av Iran. Vid den här tidpunkten var hans pappa redan på flykt.
– Allt grundar sig i pappas politiska karriär. Han var efterlyst och jagad av den iranska regimen, och flydde. Jag, mamma och mina syskon bodde kvar ett tag, men sen var vi också tvungna att fly. Det var en lång resa som pågick i fem till sex år, en turbulent tid, förklarar Sia.
Efter drygt ett år utan pappa återförenades familjen i Irak. Där var det inbördeskrig och i dag kan Sia knappt greppa det han varit med om.
– En gång vaknade jag och såg skotthål i dörr och fönster. Mamma och pappa hade inte väckt mig, där jag låg och sov på golvet. Det var bäst att sova vidare. Allt det där man ser på tv – hemskheter om folk som drunknar, flyktingläger – det har vi sett och upplevt.

SIAMAND (SIA) ESMAILI
Ålder: 35 år.
Roll: Vd och alltiallo, Nova Training Center.
Familj: Två barn.
Fritidsintressen: Barnen, träning och jobbet. Tar gärna en god drink, spelar Backgammon eller ser UFC med vänner. Spendera tid med familjen.
Första jobb: Blåste ballonger på McDonalds.

Pengar, pengar, pengar

Sia var femton år när han och familjen tog sig till friheten – Sverige. Första minnet utspelar sig i Årby med en kompis vars pappa hade femtio tusen kronor på kontot. Sias första mål blev då att tjäna ihop lika mycket. Pengar blev en drivkraft eftersom familjen saknade ekonomisk trygghet. ”Pengar, pengar, pengar”, säger Sia och viftar med händerna kring huvudet. Första jobbet han tjatade till sig var på McDonalds där han blåste ballonger. Skrattandes berättar han:
– Jag minns att jag knappt kunde svenska men trodde jag var skitduktig. Ihärdigt gick jag dit varje dag och tjatade. Till slut fick jag jobbet och glömmer det aldrig. Jag tänkte: Det måste väl finnas maskiner för att blåsa ballongerna?

Livets passion

Ett år därpå träffade han Alexander Sundman på Rinmangymnasiet. De blev goda vänner och arbetade med ett antal affärsidéer och lyckades till slut med Nova Training Center, Nova TC. Till en början var Sia och Alexander de enda två instruktörerna, men numer är Nova TC Eskilstunas största kampsportsklubb med 27 instruktörer. Sammanlagt coachar de cirka 40 pass per vecka i MMA Fitness, Submission Wrestling, MMA, Brasiliansk Jiu-Jitsu, Boxning, Thaiboxning, Brottning, CrossFit och Yoga. För Sias del är det mycket fokus på det strategiska och operativa arbetet, men han hoppar gärna in som instruktör när det behövs. Det händer att arbetsdagarna når tolv timmar, men det gör honom ingenting. Han och Alexander delar ett genuint träningsintresse med hela klubben, vilket Sia tror varit framgångsreceptet.
– Vi utbildar oss inte för att ha titlar att skryta om. Vi vill fortsätta utvecklas för att vi brinner för det här – träning och klubben. Otaliga timmar har vi lagt ned, dag som natt, utan att gå plus. Det här är livets passion!

Novafamiljens nya box

Sammanhållning är en hjärtefråga, och anledningen till att klubben begränsar antalet medlemmar. Just nu är de cirka 450 stycken, enligt Sia ett fantastiskt team, som tillsammans arbetar aktivt för att stärka och bibehålla en familjär stämning. Sia berättar att de ibland tackar nej till nya medlemmar, trots femtio personer i kö. Han fortsätter:
– Gemenskap är vår värdegrund och därför vill vi inte växa för fort. Kulturen är så stark och vi vill hinna ta hand om alla. När det kommer in fem nya medlemmar har de inget annat val än att bli en del av familjen och bli eldsjälar, precis som oss andra. Det är viktigt att ibland bromsa upp intaget av nya medlemmar för att säkra kvaliteten mot våra befintliga medlemmar, som alltid kommer vara högsta prioritet.

I lokalen på Kriebsensgatan är golvet täckt av svarta mattor och hyllorna fyllda av mitsar. Längre in ryms bland annat skivstänger, roddmaskiner och en rigg. Även Hulken är med som målning på en vägg. Sia visar runt och säger:
– Här behöver ingen dricka pre workout. Det räcker med att komma in och känna lukten av lokalen för att få energi. Det är som ett hem för oss.
På grund av efterfrågan från medlemmarna slog Nova TC precis upp dörrarna till en nyetablering på söder: En CrossFitbox med fullskaligt gym och hälsocenter. Sia är stolt, och beskriver det som ”en premiumprodukt utan premiumpriser”. På 900 kvadratmeter har klubben stora möjligheter att utöka familjen, men välkomnar endast 300 nya medlemmar. Gemenskap och befintliga medlemmar går före ekonomisk vinst.

»Vi vill fortsätta utvecklas för att vi brinner för det här – träning och klubben. Otaliga timmar har vi lagt ned, dag som natt, utan att gå plus. Det här är livets passion!«

Ingen bullshit

Bortsett från att ”dela blod, svett och glädje på mattan” ägnar sig klubben åt samhällsnytta, däribland att föreläsa på fritidsgårdar. Ibland plockar de med sig mattorna och brottas med ungdomarna. Det är viktigt att försöka föregå med gott exempel. Dessutom klär de frivilligt på sig den orangea jackan för att trygga stadens gator. Sia finner det beundransvärt att folk kliver ut helgkvällar i mörkret för att nattvandra. Bakom honom, där han sitter i soffan, hänger t-shirts med trycket ”Fight racism”. Sia berättar stolt att Fredrik Pettersson, en styrelseledamot och eldsjäl på klubben, lanserade konceptet i Nova TC:s namn. Jämlikhet ligger hela klubben varmt om hjärtat, det är tydligt. Sia återkommer till ordet flera gånger.
– Det ska vara jämlikt, alltid och överallt. Det är hela Novafamiljen ense om. Dagligen ser vi diskriminering som måste bekämpas och motarbetas. Man får gärna tjata… extra och lite till. Det spelar ingen roll om det handlar om kön, sexuell läggning, ålder, status eller nationalitet. Vi tolererar ingen bullshit!

Förutom att vara instruktör och göra samhällsnytta beskriver Sia sig som lite alltiallo på klubben. Dagarna fylls med allt från att göra beställningar och fräscha upp lokalen till att hålla kontakten med styrelse och medlemmar. Med mungipor som närmar sig öronsnibbarna berättar han om känslan han får varje kväll av massvis med peppande mejl, samtal och idéer från kompanjonen Alexander.
– Jag hade aldrig varit där jag är nu om det inte vore för Alex, säger Sia och tystnar.

»Vad vi gör när vi inte tränar? Tränar. På riktigt!«

Jag älskar dig i hela världen

När Sia blev pappa fick livet ett nytt ansvar, syfte och svar till alla ”varför?”.
– Jag är helt besatt av mina barn. När de ringer och berättar att de älskar mig smälter jag. Min dotter försöker säga ”jag älskar dig över hela världen”, men säger i stället ”jag älskar dig i hela världen”. Det är så sött att jag inte vill ändra det, så jag svarar likadant.
Han strävar efter att vara en bra förälder och har sin mammas genuina omhändertagande som målbild. Till och med när han gör burpees är det för barnens skull. Tillsammans matar de gärna änder eller springer i Vilstabacken. Upp och ned, upp och ned, tills pappa Sia är helt slut. Barnen uppskattar också att leka ”pussmonster” men favoriten är att träna på klubben, det går före Leos Lekland.

– Vad vi gör när vi inte tränar? Tränar. På riktigt! Min son är sju år och jag har aldrig sett honom gå tio meter. Han springer jämt. När vi ska gå typ femtio meter från ytterdörren till bilen kutar han, i overall och mössa. Så har han alltid gjort. Båda mina barn är väldigt atletiska, står på huvudet när de kollar YouTube, skrattar Sia.

Träning utan prispall

Sia har tävlat i Submission Wrestling, senast 2009 då han förlorade på poäng. Sedan dess längtar han inte efter prispallen, men behåller träning som sitt största intresse. Vissa veckor hinner han med upp emot tjugo pass. När en kollega slår sig ned bredvid oss i soffan pekar Sia på honom och säger: 
– Här har du ett annat av mina intressen.
Med vännerna tackar han inte nej till en god drink, ett parti Backgammon eller att se en UFC-match. Socialt samspel är en stor del, en avgörande roll av Sias liv, och han berättar om nyckelpersoner som sträckt ut en hjälpande hand. Minnena är många och likaså personerna som präglat och berikat hans liv. För att inte riskera att glömma någon, väljer han att inte nämna någon. Han förklarar att han inte vore mycket utan sin omgivning.

Men visst är det viktigt att vara själv ibland, det har han insett. Ibland vore det välbehövligt med en långpromenad ensam, men en ledig lucka får honom ofta på tankar om att ringa någon, utveckla något eller överhuvudtaget återgå till att vara produktiv. Det tar emot för honom att erkänna att han är dålig på att ta det lugnt. Stunder av meditation ger honom utrymme till att andas, njuta och reflektera.

Trygghet mitt i all misär

När han tänker på vad som faktiskt hände i barndomen gör kroppen ont. Mer nu än då. När flykten pågick upplevde han trots allt att det var helt okej, tack vare sin kärleksfulla familj. Mammas famn gav trygghet mitt i all misär. Sia blir nedstämd och berättar att det var svårt att se och uppskatta kärleken de hade där och då. I dag berättar han sin historia, en fruktansvärd sådan, som mynnade ut i något fint för att familjen höll ihop.

5 SNABBA MED SIA
sommar / vinter
sen / tidig
gå upp direkt / snooza
middag på stan / hämtmat i soffan
peppande ord i telefon / bullar i fikarummet